För snart två veckor sedan öppnade en retrospektiv utställning om Hilma Af Klint på Moderna Museet i Stockholm. Jag har inte varit och sett den ännu, tänkte ta mig tid till det i nästa vecka. Det jag reagerar på är artiklarna som skrivs om utställningen. Det var snart 50 år sedan som hennes verk för första gången öppnades upp för visning för allmänheten. Efter det har det visat sig att hennes första abstrakta konstverk målades redan 1907. Samma är som många anser att modernismen fick sitt ordentliga genombrott i konstvärlden, då Matisse med flera ställde ut sina fauvistiska verk på Salongen i Paris. Abstrakta verk räknas inte ha "uppfunnits" förens på 20-talet.

Nu tycker en journalist för Wall Street Journal att konsthistorien måste skrivas om, för i och med Modernas utställning om Af Klint har denna abstrakta målning fått mycket uppmärksamhet. Men ja, visst. Hilma Af Klint har inte fått speciellt mycket uppmärksamhet för sin konst, inte bara under sin egen livstid då hon inte verkade vara intresserad av en konstnärlig karriär, hon är känd för sin antroposofiska tro och att hon medverkade i många seanser. Hennes verk beskrivs ibland som mediationer, formet som har kommit ur henne då hon kanske befunnit sig i trans. Det är i alla fall den uppfattningen jag har lärt mig om henne innan detta nya uppsving som hon får med den aktuella utställningen.

Mina tankar rör sig mest kring det här med att skriva om konsthistorien. Finns det aneldningar till att skriva om hela 1900-talshistorien på grund av en kvinna som målade i ensamhet? Några intendenter på olika konstinstitutioner i Europa och USA säger att hon visst är ett intressanht konstnärskap men hon är inte ursprunget till den abstrakta konsten eftersom hon aldrig ställde ut. Och ja, de har helt rätt i det. Men på samma gång så handlar det påståendet om att man ser på konsthistorien och historia överlag som en "det-ena-leder-till-det-andra"-historia. Kan man inte befästa att någon var påverkad av Hilma så kan man inte heller säga att hon är viktig för den stora berättelsen, för det är ju inte vetenskapligt. Men det pågår ju i dag så många diskussioner kring det här med att skriva om historien, för att passa in HBTQ-personer och kvinnor, varför kan man inte bara lägga in en passage i Jansons' history of art om 1907, där man säger att det första kända abstrakta konstverket målades i Sverige av en kvinna som hette Hilma Af Klint. Man behöver inte fortsätta historien med att hitta på att Malevich besökte Stockholm och insrpirerades eller att Hilma snacka i telefon med Kandinsky. Allting är inte ett flöde som följer på någonting annat. Vissa händelser skedde faktiskt helt enkelt, utan att skapa enorma efterverkningar på en gång.

I en artikel i DN skrev häromdagen Dan Karlholm att i stället för att placera in Af Klint i det tidiga 1900-talet så kan man i stället placera henne i den tiden då hennes konst gjordes tillgänglig för omvärlden, 1960-talet. Problemet med den idén är att visst, omvärldens uppfattningar kanske går att applicera på konsten då. Men tillverkningsåren är fortfarande de samma.

För er som vill läsa lite till lägger jag in lite länkar!

//Malin


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16334689.ab


http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/dan-karlholm-ingen-modernist--men-hon-var-ultramodern

http://online.wsj.com/article/SB10001424127887324338604578326243889075764.html