Satt för ovanlighetens skull och läste Hallandsposten på morgonen och den första artikeln jag fastnar vid har rubriken: "Okänt skeppsvrak hittat under Hems grävningar". Bara början "Okänt skeppsvrak hittat" fick mig att direkt fatta intresse och börja läsa hela artikeln. Men redan efter bara ett litet tag känner jag hur jag blir mer och mer irriterad och arg när jag läser och det blir inte bättre desto längre in i artikeln jag kommer.
För att kort sammanfatta handlar det om att ett ca 20 meter långt skeppsvrak, troligtvis från 1600- eller 1700- talet, påträffats vid grävningarna för fjärrkyla vid reningsverket i Halmstad. Det påträffades i samband med att en brunn skulle grävas och de hade redan nått ca 3 meter ner i marken när de fann det, och började bryta loss stora stycken med den stora grävkmaskinsskopan. Kulturmiljö Halland har anlitat Staffan von Arbin, marinarkeolog vid Bohusläns museum, för att dokumenterat fyndet. Men arbetet med brunnen och fjärrkylan fortsätter, och det enda de får att dokumentera är de lösdragna träbitarna som de då i alla fall tänkt analysera för att söka reda ut när skeppet byggdes. Men resten av skeppet kommer få ligga kvar under marken, precis som det gjort i ca 300 år, men nu med ett stort brunnshål rakt genom skrovet! Är det på detta vis vi vill värna och bevara kulturarvet?
Det enda de nu har möjlighet att göra, med dessa träbitar, är att gissa sig till att det är ett handelsskepp. Gissa sig till att det inte har någon last ombord då grävskopan inte fått upp någonting. De vågar till och med klämma in i artikeln att skeppet verkar vara ovanligt välbevarat, och att sanden troligtvis skyddat det mot skeppsmaskar och liknande. Men det är väl ändå inte "väl bevarat" när det nu finns ett stort HÅL i det, och heller ingen tanke om att försöka ta upp de resterande stora delarna som kommer fortsätta ligga begravna. Jag blir bara så förtvivlad över hur det ständigt nu pratas om att vi just måste bevara vårt kulturarv, men när vi väl stöter på någonting så stort som detta, ja då avstannar inte arbetet utan vi fortsätter gräva ett stort hål rakt igenom och lämnar de trasiga delar som råkat följa med upp för analys. Men resten skiter vi i fullständigt. Vem vet hur mycket som finns kvar där under som kan vara av betydelse för helhetsförståelsen? Som kan förklara varför det ligger där, om det förlist eller bara rent av lämnats? Så många frågor som troligtvis aldrig får några svar. Och det kallar vi att värna om kulturarvet.......
//Emilie
