Min fundering blir osökt denna: hur kan man anse sig ha rätt till pengar från staten (utöver socialbidrag för arbetslösa) för att kunna utöva sin "hobby" på heltid? För om man inte får betalt för det man gör hela dagarna, då bör det väl vara en hobby och man blir tvingen till att jobba med någonting inkomstdrivande också? Blir man dock bra på det man gör och börjar dra in pengar, då kan man väl börja kalla det ett yrke? Samtidigt så är detta bidrag som konstnärer och författare kan få nödvändigt för att litteratur ska kunna skrivas om författaren inte kan få ett stort förskott från sitt förlag. Tidigare var detta bidrag en inkomstgaranti för vissa utvalda konstnärer och författare som staten ansåg bidrog till god kultur, och som då hade detta bidrag livet ut och fick det under de perioder då de inte hade någonting som kunde försörja dessa. Nu delas det i stället ut då dessa människor faktiskt har uppdrag. Ramaskri kunde man kanske säga att det skapade hos de personer som förlorade sin inkomstgaranti, men vad hade de egentligen för rätt till den? En statligt utsedd kanon kanske inte är någonting som berikar den moderna kulturen.

Jag tycker att kulturen absolut ska främjas av staten, men personerna som är kulturen ska inte vara beroende av dessa bidrag för att det ska finnas kultur i samhället. Den privata sfären är minst lika viktig för att driva och utveckla kulturen, på det viset så kan också kulturen vara fri från politiskt utsedd kanon. Men det slapar också ett beroende av investerare och gör att konstnärer blir beroende av att ta extrajobb för att kunna försörja sig själv, vilket är fallet för de flesta som inte har rätt till det statliga bidraget. Det är en snråig skog, och tyvärr är det också detta som gör att kulturen är beroende av politiska beslut, och därför också av färgen på regering. Så som jag har förstått det så tänker den röda halvan bidrag, bidrag, bidrag och den blåa halvan privat, privat, privat. Inga av dessa extermiteter fungerar i längden, den ena skapar slöhet och den andra riskerar bränna ut och ta bort fokus från det kreativa skapandet.

Jag vet inte vad jag ville säga med detta inlägg, men som vanligt är det tankar som svischar förbi i huvudet...

//Malin